När det omöjliga blir möjligt – från en kirurgs dagbok

Genom mitt arbete i utvecklings- och låginkomstländer ser jag människor som tillsynes bara sitter och väntar utan att göra något för att imorgon ska bli en bättre dag. Det är inte lathet eller en brist på intelligens som är orsaken. Vad de saknar är hopp. Du kan komma till en fattig by och säga ”Låt oss arbeta tillsammans för att få igång vattentillförseln samt förbättra skola och sjukhus. Allt detta är saker som vi kan lösa tillsammans, och på så sätt göra morgondagen bättre”.

De tittar på dig med sorgsna, apatiska ögon och frågar ”Vad i min livserfarenhet tyder på att du talar sanning? Vi har aldrig fått hjälp. Vi har kämpat, men aldrig lyckats lindra vårt lidande.”

Ett citat som verkligen hjälpt mig är detta: Ska hoppet vara trovärdigt i framtiden, måste det upplevas här och nu. När människor kommer till Africa Mercy och får synen tillbaka efter en starroperation eller när en kvinna får kirurgisk hjälp efter år av inkontinens, tänker de ”jag trodde inte att detta var möjligt”.

Det är detta som ger människor förmågan att hoppas på en bättre framtid. De har upplevt något här och nu som de inte trodde var möjligt.