Tumören växte i 36 år

En operation ombord Africa Mercy var hans sista hopp

Sambany lyssnade på lokalradio när han hörde om ett sjukhusfartyg som var på plats i Madagaskar. Tumören i ansiktet hade då vuxit under 36 år, en börda som var lika stor som två huvuden. Han visste ingen annan utväg än att sälja sin risåker och försöka ta sig till fartyget. För att kunna ta sig hela vägen behövde han hjälp, sex vänner bar honom genom skog och mark under två dagar. Han åkte också buss under sex timmar och fick pengarna till bussbiljetten av en främling – hans egna pengar var slut. Sambany såg detta som sin sista chans, det gällde liv eller död. Slutligen kom han fram till fartyget.

Dr Gary Parker såg en möjlighet att operera honom, men operationen skulle också bli riskfylld. Det är i skrivande stund den största ansiktstumör man hittills opererat på skeppet och detta krävde bra förberedelser. Han behövde bli starkare och fick äta upp sig under två veckor. Dagen före operationen sa Sambany, “jag är så fruktansvärt glad!”.

Under operationen, som pågick under tolv intensiva timmar, fick 17 personer i personalen donera blod för att han skulle klara sig. Operationen gick bra och man lyckades ta bort den stora tumören, som vägde 7.46 kg.

Ett hundratal volontärer på skeppet var involverade i Sambanys möjlighet att få göra sin operation. Sjukhuspersonal, översättare och dagarbetare, teknisk personal, kapten, alla som donerade blod och kockarna som tillagade hans mat. Vår svenska volontär, Josefin Tapper, narkossköterska, var en av dem som fick träffa Sambany under hans tid på skeppet.

En kväll när han kände sig starkare, var han hedersgäst på en kvällssamling för hela fartygsbesättningen. Hans livsförvandling och glädje spred sig bland personal och många fällde en tår. Alla kämpade för hans liv och han har förvandlat våra liv i gengäld.

Madagaskar

Vill du var med och rädda liv?

Läs fler berättelser om våra patienter​

Ett oslagbart leende – Saliou’s berättelse

Saliou var för liten för att inse att han var annorlunda. Vid två års ålder hade den lilla pojken inte en aning om att hans läpp- och gomspalt skilde honom från de andra barnen.

Hon hade aldrig sett sin dotter

En skada på ena ögat och gråstarr på det andra lämnade henne blind

Grannarna sade: Skicka bort henne!

Neny lyssnade inte och kallade istället sin dotter för ”en gåva från gud”

En förlorad barndom som återvanns

När Sasiline var två år föll hon med armen i kokande vatten

Hon hade aldrig sett sin dotter

En skada på ena ögat och gråstarr på det andra lämnade henne blind

Jocelin fick sitt liv tillbaka

Under bara 18 månader hade tumören blivit stor som en melon

"Behovet är enormt och köerna med patienter verkar oändligt långa. Varje gång blir jag rörd, det är så många patienter som lider av allvarliga medicinska problem."

Aktuelles aus unserem Blog

Att gråta framför sina barn

En vecka efter att vi kommit ur karantänen fick vi beskedet att vi alla måste börja bära mask samt hålla två metersavstånd till varandra. Det var då jag inte kunde hålla tårarna inne. Den först veckan med de nya restriktionerna grät jag i mängder och

weiterlesen