Esthers berättelse – ett riktigt mirakel

29 november 2018

När Esther var sex år var hon precis som alla andra barn – full av sprudlande livsglädje. En liten tjej som såg det roliga i varje situation. Men, Esther led av bristsjukdomen rakit (engelska sjukan) som gjorde hennes ben kraftigt missformade och onaturligt krökta.
När barn inte får de näringsämnen de behöver i sin tillväxt, kan de utveckla rakit och när Esther bara var 18 månader gammal växte hennes ben redan på fel sätt.

Mamma Mabel, som var en ensamstående förälder, försökte hitta ett sätt att bota sin lilla flickas vridna ben. Men, hon fick höra att det inte fanns något att göra. Det var för sent.

Allt eftersom Esther växte upp blev hon annorlunda behandlad på grund av sina missformade ben och hennes mamma såg att hon blev mer och mer tillbakadragen. Esther var bara sig själv i sin trygga hemmamiljö där ingen retade henne. Resten av dagarna tillbringade hon ensam och betraktade de andra barnen lite från sidan, eftersom hennes självförtroende hela tiden blev mindre. När hon började skolan blev hon mer och mer retad och hennes energi och livsglädje tynade bort.

– Hon blev mer och mer frånvarande och det gjorde mig ledsen. Hon försvann in i sig själv och jag kände inte igen henne. Min glada och roliga tjej var borta, berättar Esthers mamma Mabel.

Mabel befann sig ständigt på resande fot och sökte land och rike runt efter att hitta en lösning på sin dotters situation. Efter att en vän berättat om Mercy Ships, gjorde de återigen en resa till stadens hamn. Denna gång var det inte en återvändsgränd. Esther blev godkänd för att få ortopedisk kirurgi för att åtgärda hennes krökta ben.

Under tiden ombord på Africa Mercy förvandlades Esther från en kokong till en fjäril. Det tog inte lång tid innan personalen ombord helt föll för hennes underbara personlighet. Hon trivdes i den kärleksfulla och öppna miljön. Hennes leende och glada fnittrande syntes och hördes överallt.

Esthers rosa gips och färgsprakande hårband lyste upp hela rehabiliteringstältet under hennes tid där. Ju starkare hennes ben blev, desto starkare blev hennes självförtroende och nu kom den djärva och vackra dotter fram som Mabel visste fanns där.
-Nu har jag stora förhoppningar för henne, säger Mabel. Hon kommer att kunna återvända till skolan och utbilda sig för en bättre framtid!
Mabel är glad för sin dotters fysiska och emotionella omvandling.

– Vi ska alla dansa när vi kommer hem! säger hon. Och nu kan Esther äntligen vara med och dansa, som hon alltid har önskat sig!