En krigare i miniformat

En liten klen tjej kom till Mercy Ships mottagning. Fifalinas ben var så böjda att hon inte kunde hålla kroppen rak, utan behövde hålla i någon för att inte snubbla. Hennes mamma, Ludvine, berättade att Fifalinas ben var helt normala när hon föddes. När hon senare skulle börja gå, så föll hon ofta. Ludvine upptäckte då att hennes ben började bli krokiga.

Fifalinas pappa har inget fast jobb utan sökte jobb varje dag. Han hade ansvarade för försörja familjen och kunde få ihop tillräckligt för ett läkarbesök till henne. Man talade då om för familjen att Fifalina saknade tillräckligt av kalcium i kroppen och att de inte kunde göra något för henne. Föräldrarna sökte då desperat hjälp hos en healer som masserade hennes ben, men ingenting hjälpte utan benen blev bara krokigare ju längre tiden gick.

Denna lilla smarta tjej älskade skolan, men på grund av sina svårigheter så orkade hon inte gå de 30 minuter det skulle ta att gå till skolan. Ludvine såg sin dotters ben bli krokigare och krokigare och en dag föll Fifalina så illa i skolan att allt blev värre. Hennes ben och knän hade inte längre styrkan att bära upp hennes lilla kropp. Från den dagen så bar mamma Ludvine henne varje dag, fram och tillbaka till skolan. Det blev tufft för Fifalina. Hon sa: ” Jag är alltid ensam i skolan för jag kan inte leka med de andra barnen. Jag ska leka med dem när mina ben har läkt och jag är frisk igen”.

Ludvine hörde talas om Mercy Ships arbete för att hjälpa människor bli friska på Madagaskars TV. Det hon inte visste var att de också hjälper barn med krokiga ben. ”Jag visste bara att de opererade bort tumörer. När jag hörde berättelsen om Vanja så längtade jag efter att få se min dotter bli frisk så hon kan gå igen”.

”Jag visste att de kunde hjälpa mig” sa Fifalina när de åkt till Mercy Ships mottagning. Hon blev undersökt och fick en tid hos ortopedkirurgen Frank Haydon. Han är en av Mercy Ships återkommande volontärer från USA som genomför svåra och komplexa ortopediska operationer. Några månader varje år finns han ombord på Africa Mercy. Operationen av Fifalinas ben innebar att man var tvungen att rotera hennes ben mer än 200 grader för att göra dem raka igen. Hon fick en lång rehabiliteringstid med gips på båda benen som var nästa lika tunga som henne själv.

Vid nio års ålder är Fifalinas snittlängd (enligt WHO) den hos en 4-åring. Detta otroligt söta barn, med ett smittande fnitter och stort leende, döljer det modiga hjärtat hos en liten krigare. Gång efter annan under processen log Fifalina, bet sig i läppen, och drev sig igenom en smärtgräns som hade fått en vuxen människa att jämra sig av smärta. Medan hon låg i sängen med det stora gipset sa hon: “Jag kommer kunna gå igen”. När mamma Ludvine första gången såg sin dotter med raka ben kunde hon inte hålla tårarna tillbaka. Det var en stor dag för familjen.

Det tog månader av sjukgymnastik för att stärka Fifalinas muskler i benen och stärka hennes benstomme. Sjukgymnasterna tog hand om Fifalina varje morgon och gjorde de övningar som krävdes för att hon snabbare skulle komma hem. Hon var en riktig kämpe och det blev snabbt goda resultat av träningen. Hon kunde efter en tid gå igen utan stöd och hon blev starkare och starkare för varje dag. Ludvine hade lång tid att reflektera över Fifalina när de satt på sjukhuset, eftersom de var där över sex månader.

När dagen kom då hon skulle åka hem, så var det med stor glädje som hela sjukvårdspersonalen lyckönskade henne i livet. Hon hade fått den bästa gåvan; att få bli frisk igen! Hennes ben var åter starka och Fifalina gick iväg med stort självförtroende och ett leende på läpparna. Mamma Ludvine tror att hon kommer bli en bra lärare en dag, redan nu är hon en inspirationskälla för oss. Fifalina är en levnadsglad och modig kämpe som tror på framtiden.

Donera nu