Viger sitt liv åt att hjälpa andra

Anneli hade tidigare jobbat med ögonoperationer på sjukhuset i Umeå i över 17 år. Därför kände hon att detta skulle passa henne perfekt när hon såg att Mercy Ships har en ögonavdelning. Eftersom hon är ensamstående ville hon göra något annat med sitt liv; något som hon kände sig kallad till att göra.

Den 11 september 2008 kom Anneli Persson, 37, till Liberia och Mercy Ships sjukhusfartyg för första gången. Numera befinner hon sig i Afrika ungefär fem månader om året, där jobbar hon som operationssjuksköterska på ögonavdelningen. Under 2014-2016 var hon dessutom chef för Mercy Ships Sverige.

– Inne på skeppet är det som ett eget litet samhälle med allt man behöver. Det är en väldigt skyddad miljö, säkert och väldigt rent. Utanför skeppet saknar befolkningen sådant som vi anser vara självklart, t ex el, lampor och vatten.

Till en början drabbades Anneli av en enorm trötthet på grund av alla synintryck. Några volontärer har under åren fått vända om och åka hem igen då de har drabbats av panik av att inte kunna ta en promenad, fått klaustrofobiska känslor, eller så har de bara känt sig trötta av att man ständigt måste vara så social. Man är sällan ensam, det är människor överallt.

Det är sammanlagt 450 besättningsmän som arbetar på Africa Mercy och de kommer från 40–45 olika nationer. Men de flesta stannar bara några månader åt gången, därför är det svårt och slitsamt att knyta an alltför mycket till andra personer, man vet aldrig när de ska ge sig av igen. Samtidigt är det viktigt att ha vänner där, precis som hemma, som man kan skratta och gråta tillsammans med.

Anneli anpassade sig dock rätt snabbt och allteftersom tiden gick kunde hon inte vara hemma utan att längta tillbaka.

Jag älskar att vara i tjänst och arbeta för att hjälpa andra. Det handlar om att man utgår från sitt hjärta och betjänar andra människor. Det som blivit viktigt för mig är att vi gör skillnad när vi mäter personlig framgång i hur mycket livsglädje vi kan skänka andra. Anneli minns vissa ögonblick mer än andra, ett exempel på en sådan stund är när 22-åriga Pulcherie från Liberia får sin syn tillbaka:

–Pulcherie hade aldrig sett sin dotter. Hon var blind efter en skada som barn men vi kunde rädda synen på ena ögat. Hennes reaktion när hon för första gången kunde se sitt barn var oslagbar. Hon tittade noga på varje tå och varje finger, sedan sa hon: ”Vad vacker hon är.”

–Vi brukar säga till varandra att vi inte kan förändra hela världen, men vi kan förändra hela världen för en människa. Det är just dessa ögonblick som är lyckan i det hela

Anneli medger att det också finns hot för henne och hennes kollegor. Största faran för oss på skeppet är risken för blodsmittor. Till skillnad från på ett sjukhus i Sverige så behandlas alla patienter på Mercy Ships som blodsmittade. I vissa länder där de lägger till är det också krig och oroligheter.

-Men på skeppet känner vi oss säkra; vi har alltid vakter vid våra gater som har koll på läget.

Själva jobbrutinerna skiljer sig inte så mycket från ett sjukhus på land.

–Jag går upp och förbereder mig och äter frukost, klockan halv åtta har vi samling i korridoren och klockan åtta börjar vi med första operationen. Sedan opererar vi fram till tolv då vi äter lunch, sedan opererar vi vidare fram till klockan fyra, då vi städar och förbereder oss för nästa dag. Därefter är jag ledig eller så har jag beredskap. De flesta kvällar går jag i land och samtalar med byborna eller spelar fotboll med barnen i området.

Att få egna barn har Anneli slutat tänka på, och hon tycker att hon får igen mycket på andra sätt. Hon har dessutom fått bli mamma för många andra barn i Afrika. På morsdag ringde två personer som hon hjälpt för att gratta henne. En liten flicka i Liberia har även blivit döpt efter henne.

-Vi i Sverige vet inte hur bra vi har det, vi hakar lätt upp oss på bagateller. I Liberia finns det två tandläkare i hela landet, jag tycker därför vi ska tacka så fort vi får en tandläkarräkning eller när vi måste betala vägskatt. I många länder finns det inga riktiga vägar att ta sig fram på. Välfärden här med gratis sjukvård är enorm. Sverige är ett av de länder i världen som skänker mest pengar till välgörenhet, ändå kan även hjälparbetare känna dåligt samvete.

Arbetet på Mercy Ships har förändrat Anneli på flera sätt.
–Jag har blivit mer flexibel och insett att vingarna bär. Jag har dessutom blivit friare som person, friare i mina känslor och gladare och nöjdare. Jag är tillfreds och känner att jag hamnat helt rätt i livet.